Att cykla i stan är både roligt, spännande och ibland frustrerande. Mattias Krantz är pendlingscyklist i Stockholm och han har en bra blogg vi gärna läser. Sedan maj i år har han tagit på sig att skriva 10 gyllene regler för stadcyklister, och hittills har han skrivit sju fullmatade inlägg över skilda ting som belysning, trafikvett, uppmärksamhet och utrustning. I stort kan man säga att han tar upp hur dåligt trafikvett påverkar både cyklisters och omgivningens syn på cykling och cyklism.
Mattias regler (klicka för att läsa hela):
Regel#1 – Du skall icke se dig som en fotgängare på cykel, du skall se dig som en bilist på två hjul
Regel #2 – Du skall icke passera kön om du icke har benen
Regel #3 – Du skall hava din uppmärksamhet på mig
Regel #4 – Håll linjen och håll till höger
Regel #5 – Du skall inse att alla andra är sinnesslöa pappskallar som inte går att lita på
Regel #6 – Du skall cykla åt rätt håll!
Regel #7 – Varde ljus!
Eller läs alla inläggen på en lång sida här.
Många regler är självklara, men måste ändå uttalas då många ändå gör korkade saker som att cykla mot rött eller liknande.
Vad tycker ni? Hur ska man bete sig som cyklist för den bästa trafikharmonin?
3 svar på ”Sju regler för stadscyklister”
Kommentarer är stängda.
Oj! Läste alla till dags dato huggna budord och reagerade såklart på det mest aktuella.
Inte visste jag att jag var ett blinkmongo i så många happy-ögon. Vill gärna tillägga några hastigt utvalda iakttagelser efter tio år av åretrunt-cyklande i Sthlm:
>
– Jag har aldrig blivit bländad av en cyklist. Möter jag en cykel som har ett så starkt sken att jag omedelbart tänker ’Fordon!’ så tänker jag också: Lyllos dom som har ett låst cykelrum på jobbet, eller orken att trassla av/på sin svindyra belysning varje morgon/kväll. Men egentligen, varför skulle jag hålla ögonen på andra sidan vägen? Det finns ju så många spännande hundägare/shoppare/fyllon rakt framför mig.
– En välriktad pannlampa ger möjlighet att väcka uppmärksamhet precis där den behövs. T.ex. i backspegeln på en snart högersvängande lastbil.
– En genomsnittligt stark framlykta med fast sken ser exakt ut som en genomsnittlig regndroppe på bilistens backspegel. Om regndroppen däremot blinkar…
– Hur en blinkande baklykta kan vara irriterande, I don’t know. Se punkt ett: Varför titta in i stjärten på framförvarande artfrände? Det finns viktigare saker att tänka på.
För övrigt vill jag bara citera en mening från #1: ’Följ trafikreglerna, det är inte svårare än så.’ Absolut. Men jag kommer ändå köra julgran hela vintern, ety jag skattar Omdömet (och livet) mycket högre än Principen.
puss/andreas
Jag gillar faktiskt blinkade ljus också av precis samma anledning: man vet med en gång vad det är man ser. Annars kan det lika gärna vara en lampa i ett skyltfönster.
Sen tycker jag BikeSnobNYC har en poäng när han (i en post jag inte hittar just nu) skriver om rödljuskörande cyklister att för varje rödljus en cyklist passerar så omvänds fem betraktare till cyklisthatare. På en pendeltur kan man då lätt bidra till att skapa 50 nya cykelmotståndare.
Vi är alla olika. Vissa blir irriterade av blinkande lampor, andra uppenbarligen inte. Och har du cyklat i 10 år utan att ha blivit bländad så är det väl bara att gratulera. Men de starka bländande lamporna dyker ju faktist inte bara upp på andra sidan vägen, utan även rätt framför dig om det handlar om en mörk cykelväg.
Blinkade framlyktor: visst dras ögonen automatiskt åt det blinkande. Men som bilist har jag betydligt svårare att bedöma hastighet och riktningsförändring hos en blinkande lampa än en med fast sken. Och det där med vattendroppe kanske stämmer för en ”tack-för-att-du-cyklar”-lampa. Inte för en riktig diodlampa. Och det som göra att du syns ordentligt är väl kombinationen av lampa och reflexer.
Men min huvudsakliga argument för det jag skrivit är väl att det faktiskt inte är okej enligt våra lagar att ha en blinkande framlampa, och det är inte okej att ersätta framlampan med pannlampa. Sedan kan man ha olika åsikter om huruvida det är rätt eller inte. Men jag anser inte riktigt att det är valbart… lika lite som om det är valbart att stanna för rött eller inte. Jag tycker t.ext . att right-on-red vore alldeles utmärkt. Men just nu är vårt regelverk inte på det sättet och då är det bara att bita ihop. Vi kan inte stifta och föja våra egna regler, då kommer vi aldrig att bli accepterade fullt ut. Det är den bistra sanningen.