EDIT: Sedan det här skrevs har nya regler för cykelöverfart införts – där korsande fordonstrafik har väjningsplikt.
Jag har alltid varit osäker på exakt vilka rättigheter och skyldigheter jag har som cyklist i trafiken. För mig som bilförare är det mesta glasklart, men jag har inte känt mig helt 100 på vilka regler som gäller för mig som cyklist.
Jag bestämde mig för att skriva till kommunen för att få ett så officiellt svar som möjligt och satte ihop ett antal frågor kring trafiksituationer jag har varit osäker på. Efter att under ett par månader ha bollats mellan kommunen och transportstyrelsen (något jag skrev om här) så fick jag till slut svar från kommunen. Och nu tänkte jag i ett par poster gå igenom svaren. Men först en liten reflektion.
När jag tittar på hur lagarna är skrivna så uppfattar åtminstone jag det som om lagstiftaren haft järnkoll på fotgängare och bilister, men blivit helt överraskad av att någon kan tänkas vilja sätta sig på en cykel och ta sig fram. Cyklisterna har liksom bänts in här och var så gått det har gått, med resultatet att cyklister har en massa skyldigheter, men i princip inga rättigheter.
Jag börjar med övergångsställen, kommunens svar i kursivt.
1. Måste cyklist kliva av cykeln för att passera övergångsställe som inte har separat cykelbanefält?
Ja, det är inte tillåtet att cykla på övergångsställen.
EDIT: Det här stämmer inte. Det är inte förbjudet att cykla på övergångsställen. Se tex Traansportstyrelsens sida här.
2. Vem har väjningsplikt i bilden nedan? Röd pil är cykel som kommer från cykelbana.
Trafikförordningen 6 kap 6 § ”Cyklande eller förare av moped klass II som skall färdas ut på en cykelöverfart skall ta hänsyn till fordon som närmar sig överfarten och får korsa vägen endast om det kan ske utan fara.” (http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19981276.htm).
3. Är det någon skillnad om cykelfältet är rödmarkerat som nedan?
Nej, det görs ingen skillnad beroende på cykelbanans färg. Den röda markeringen är till för att uppmärksamma och varna både cyklister och bilister för att detta är en plats där trafikslagen möts. Detta används främst på olycksdrabbade platser och i komplicerade trafikmiljöer.
I samtliga fall när det gäller övergångställen så är det alltså andra trafikanter som står för rättigheterna. Enda sättet att någon annan får väjningsplikt, är att kliva av cykeln och därmed bli fotgängare. De separata cykelfält som finns vid övergångställen har ingen som helst egentlig betydelse, inte heller de röda fält som finns här och var i Stockholm.
Bilister ska alltså lämna företräde till fotgängare, men inte till cyklister. De ska däremot ”anpassa hastigheten”:
”En förare som närmar sig en obevakad cykelöverfart, skall anpassa hastigheten så att det inte uppstår fara för cyklande och mopedförare som är ute på cykelöverfarten.” (Trafikförordningen 3kap 61§, se länk ovan).
Notera att det bara gäller cyklister som redan är ute på överfarten. Bilar har alltså företräde vid överfart. Men de får åtminstone inte köra på cyklar som redan är ute i vägbanan.
Nästa post handlar om dubbel- respektive enkelriktade cykelbanor.
Varför har egentligen inte cykel företräde/bil väjningsplikt där markerade cykelbanor korsar väg? Känns som en omodern regel, vilka är motiven? Tycker det finns motiv för tvärtom och om de inte faller så är det väl läge att jobba för att ändra regeln?! mvh Bob
Tror att det har att göra med att åsikten ”Cyklar kommer så fort att man inte hinner stanna” är rätt etablerad. Vilket såklart är nonsens, bilar åker också fort, men det betyder inte att det inte finns korsningar.
Sen minns jag för ett tag sedan att slutsatsen var att om det skulle gå att genomföra väjningsplikt vid cykelöverfarter så skulle det kräva investeringar i bevakade övergångställen, alltså ditsättande av rödljus och det skulle bli för dyrt. Ska se om jag kan leta upp det, det stod en del i tidningarna om det.
Här nämns det: http://www.svd.se/nyheter/inrikes/cyklisterna-far-foretrade_3860453.svd
och här hittade jag artikeln jag tänkte på. Naturligtvis var det i DN:
http://www.dn.se/sthlm/vajningsplikt-for-bilister-kan-forsamra-for-cyklister-
Oavsett frågan om rättigheter/skyldigheter så är trafikreglerna i Sverige djupt orättvisa mot cyklisterna. Som cyklist tas man aldrig på allvar, och cyklisterna är de enda trafikdeltagare som alltid har väjningsplikt mot andra trafikslag. Att detta är irriterande vet alla som använder cykeln som transportmedel för att komma fram, snarare än bara i fritiden.
Andreas har rätt: i trafiken finns inte rättigheter, bara skyldigheter. Mer specifikt: _Ingen_ har någonsin företräde i trafiken. Däremot har man i en rad olika fall väjningsplikt (d.v.s. ska lämna företräde). Distinktionen må låta akademisk, men är viktig. Någon rätt att bara dundra på existerar inte.
Sedan håller jag för all del med om att reglerna för cyklister och för vilka skyldigheter cyklister har mot varandra och vilka skyldigheter andra trafikslag har mot cyklister ofta är luddiga och till och med inkonsekventa. Men attityden att trafikanter har rättigheter (specifikt företräde) att hävda mot andra trafikanter måste vi komma bort från.
Heders /Bp
För att citera en kompis: ”Det är ingen som har några rättigheter i trafiken. Det finns bara skyldigheter. Tänk om folk kunde ta det till sig.”